Mina änglar


Vicklebo's Olivia Bus "Olivia"

Min lilla Olivia har nu förenats med sin mamma och sina syskon i sin hundhimmel.
Olivia bodde det senaste året i Nässjö hos en varm djurvän som också heter Berit.
Hon blev dålig på hösten 2006 och trots att vi kämpade och hoppades
orkade inte Olivia längre än till början av 2007.
Olivia var min första egenuppfödda cairn, en mycket speciell liten vovve som vann allas hjärtan.
Hon fick 2 kullar och var en alldeles fantastisk liten mamma.
Tog väl hand om sina valpar ända tills dom lämnade oss efter 8 veckor.
Vi hoppas och tror att Olivia och dom andra hundarna har det bra i sin himmel.

 
Pennypops Pleasent Prinsess "Bus"

Min älskade mamma Bus som jag 1991 hämtade hos Kennel Pennypops i Vetlanda
somnade in den 27 november 2006 drygt 15 år gammal.
Bus var en sagolik hund som jag tycker hade allt: Intelligens, skönhet,
ett underbart temprament och en fantastisk mamma till sina valpar.

Jag tror aldrig att jag kommer att få en så klok hund igen,
hon förstod allt. Bus blev min stamtik och all min avel utgår från hennes linjer.
Hon var ganska flitig i utställningsringarna under några år och hon var alltid med
och placerade sig och erhöll många CK men tyvärr fick hon inga cert.

Saknaden efter vår Busan är jättestor med samtidigt är vi tacksamma för alla fantastiska år
vi fick tillsammans och vi hoppas och tror att hon har det bra
i sin hundhimmel tillsammans med bl.a Zita och lilla Mina.


 
Vicklebo's Betty Bus "Mina"
 
 Stor sorg drabbade oss den 30 november 2005 då min underbara lilla Mina hastigt avled.
Det var en enorm chock för alla då hon endast blev 9 år och dagarna innan var pigg och glad som vanligt.
Hon var en fantastisk liten personlighet, alltid pigg, glad och hungrig.
När hon var lycklig och glad ”skrattade” hon så hon visade hela garnityret.
Alla vi som umgicks med lilla Mina saknar henne oerhört och hoppas att hon leker med Zita och
dom andra hundkompisarna i sin himmel.


Blur Grass Jira "Zita"

Min allra första hund kom till oss annandagpåsk 1990.
Vi hämtade henne i en liten by som heter Hulta och ligger mellan Västervik och Norrköping.
Hennes namn blev Zita och hon fanns i vår familj ända till den 15 februari 2005.
Saknaden efter vår lilla Zita som gav oss så mycket är stor,
men vi tror och hoppas att hon har det bra i sin hundhimmel.